Jag visste inte att jag skulle tycka det var så kul att arbeta inom äldrevården!

Det var när Claudia läste upp sina betyg på Studium som hon kom i kontakt med vården för första gången. Genom en vän fick hon höra om ett sommarjobb på ett äldreboende och efter den sommaren sökte hon in på Vård och omsorgsprogrammet.

Idag när jag träffar Claudia är det allt annat än sommar, snön vräker ner och vinden viner hårt högst upp på Strömmensberg där Morängatans äldreboende ligger. Vi har bestämt träff på hennes praktikplats där hon gör sin sista vecka innan hon ska tillbaka till skolbänken igen. På Claudias avdelning bor det 17 vårdtagare, alla med olika behov av hjälp. Claudias handledare berättar att de jobbar enligt ett mappsystem där vårdtagarna är grupperade efter vilken typ av assistans de kräver. Varje mapp innehåller 4-5 individer som man som personal har ansvar för under dagen.

Jag följer en lång korridor med olika vårdtagares namn på dörrarna och möter Claudia i deras arbetsrum där de också brukar ha ansvarsfördelning av mapparna på morgnarna innan dagen startar.

Att Claudia började läsa till undersköterska var lite av en slump. Hon är faktiskt lite förvånad över hur roligt och intressant det är att jobba inom vården.

– Jag jobbade tidigare i kök på ett äldreboende så miljön känner jag igen men att jobba med människor är mer intressant och levande. Jag får höra så många historier och de äldre har helt andra erfarenheter än vad jag har hunnit uppleva! En kvinna satt exempelvis och jämförde priser på mat. När hon var ung storhandlade man för 63 kr. Idag får man ju ingenting för det.

Claudia är nöjd med utbildningen så långt. Hon tycker att hon lär sig mycket – att det man läser om faktiskt händer i verkligheten. Roligast är ändå att vara ute på praktik.

– Innan jag kom ut på praktik var jag så nervös och tänkte att jag kan ju ingenting! Men min handledare är jättebra och förklarar allt tydligt. Och det jag inte förstår frågar jag om, man måste våga fråga!!

Jag får också träffa Claudias handledare som också instämmer om att det är viktigt att fråga om man inte förstår något. Jag passar också på att fråga om man kan förbereda sig på något sätt innan man ska ut på praktik?

– Det viktigaste är att sätta människan i centrum, alla är olika men det är det absolut viktigaste när man jobbar med människor – att se personen. Sen ska man helt enkelt vara sig själv och fråga om man inte förstår något!

Till sist undrar jag om Claudia har några framtidsplaner med vården

– I framtiden kanske jag kan tänka mig att plugga vidare, få lite större ansvar och eventuellt jobba på sjukhus. Men just nu är jag så sugen på att jobba! Jag kan inte bli klar med utbildningen fort nog…